Ni har kanske hört att jag älskar att få fylle-sms. Nyss så fick jag ett fylle-samtal och det måste jag säga lyste upp hela min dag. Personen hade druckit lite mycket och kom inte in på krogen. Personen visste inte vart hans cykel var och heller inte riktigt vart han skulle ta vägen eller hur han skulle ta sig hem. Den här personen vågar inte prata med mig nykter men när han druckit några glas, då går det minsann bra att skicka lite knäppa sms och nu vågade han till och med ringa ju!
Egentligen kanske jag borde vara glad idag, men det är jag inte. Det här med pluggandet grämer mig och att inte ha tagit körkortet likaså. Just för tillfället vill jag inget annat än att fly och bara försvinna. Tror det blir till att resa bort i höst. Blir i alla fall en resa till Frankrike för att hälsa på där. Om jag själv får välja blir det även en weekend till Rom och kanske även en vecka med några tjejer till solen, om jag fortfarande är välkommen där alltså. Ibland undrar jag varför jag fortsätter kämpa varje dag men jag har kommit på att någon jävla anledning måste det ju finnas, och därför fortsätter jag göra det. Nu ska jag sova för imorgon är en annan dag.
Josefin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar