Då sitter jag här igen. Ingen gympa för mig idag heller, inte klokt vad ont i huvudet jag får så fort jag kommer innanför skolans område. Kanske psykiskt?
Vi har projektredovisning mellan 13&15 idag fast både jag och Pia måste gå tidigare och det struntar jag fullständigt i, på en och en halv timme borde väl folk hinna kolla på våra saker? Jag ska till jobbet, som vanligt, men skulle egentligen behöva plugga till samhällsprovet imorgon. Känns ju då inte så väldigt bra att jag läst igenom det hela en gång och sedan struntat totalt i det, men jag orkar inte bry mig just nu och funderar istället på att sova imorgon och gå dit till 14,30 då min psykologi börjar.
Eftersom jag inte är med ville hon att vi ska ta en promenad men jag klarar inte av att vara ute så jag fick göra vad jag ville. Det är alldeles för mycket pollen för att jag ska klara att gå hela vägen runt svartån, och inte vill jag vara ute när det är så här kallt heller. Vore skönt om man istället kunde gå hem men sådan tur har jag då inte.
Hade tänkt att jag inte skulle höra av mig till dig någe mer men det funkar inte riktigt och jag sitter hela tiden och tänker på att jag kanske ska höra av mig i alla fall. Problemet då är att jag mycket väl vet att jag inte borde och att jag verkligen inte vet vad jag ska säga, men jag vill! Du är en mycket konstig person men jag kan inte låta bli och varje gång det plingar i min mobil tror jag att det är du som hör av dig, fast det är det då ytterst sällan och det var nästan fem veckor sen du hörde av dig nu. På den tiden har jag i och för sig hunnit höra av mig två gånger, men vi har inte pratat utan jag har frågat om vi ska umgås och du har sagt att du varit upptagen, inte mer än så. Äsch, vi får väl se hur jag gör.
Josefin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar