måndag 7 juni 2010

Jag är hemma. Det känns bra att vara hemma. Någon sa att du kan ju alltid flytta hem igen. Vet inte om jag skulle kunna det. Det skulle kännas alldeles för konstigt och den här staden är inte vad jag vill att staden jag bor i ska vara. Ju större och högljudare, desto bättre. Därför har New York alltid varit mitn dröm. Jag har ganska stor som person och högljud kan man ju inte ens säga emot, och troligen är det därför jag tror att jag skulle trivas i en sådan stad tills jag är lite äldre. Ska göra ett inlägg om mitt drömhem om några dagar tänkte jag.

Men tillbaka till grundtanken med inlägget. Efter att bara ha varit hemma en enda natt på fyra veckor gör att jag känner att jag verkligen är på rätt plats nu. De har saknat mig och jag har saknat dem. Det är tomt utan mig här, och det är tomt utan dem där. Det roligast idag var nog när min syster utbrast att nu är Josefin hemma, och då blir det sallad till maten! Jag vill alltid ha en ordentlig sallad till maten, men gör sallad ytterst sällan när jag äter själv. Därför känns det bra att vara här och få göra en riktig sallad, äta tills jag är riktigt mätt och ha några att prata med under middagen. Hemma är vad jag vill kalla det hela. Detta kommer aldrig vara platsen jag vill stanna på resten av mitt liv, men det är helt klart platsen jag vill spendera min sommar på.

Josefin

Inga kommentarer: