Igår var väldigt kul. Träffade hur många som helst som jag kände och när jag sa det till en kompis i trappen så möttes vi av massor med folk, och alla kände jag. Då kunde jag inte låta bli att le och tänka att livet leker faktiskt. Mötte pojkarna jag hängde med på 100-dagars, kryssningen och en gång på hemmafesten, alltid lika roligt att träffa folk man känt länge och vet att man har kul med.
Konstigt nog dansade jag ytterst lite och försökte istället umgås med alla jag mötte, vilket lyckades bättre än jag tänkt mig. I vanliga fall dansar jag typ 70% av tiden och umgås typ 20%, resten av tiden letar jag efter någon. Igår dansade jag kanske 20%, umgicks 80% och letade 0%! Bra gjort för att vara mig men gav lite upp med dansandet efter att ha försökt dansa med en kompis flickvän som var så full att hon inte kunde stå.
Gårdagens kommentar var lätt: "Vad är det för emon du umgås med?" Den killen har verkligen ingen rätt att säga något sånt med tanke på vilken skum tjej han är ihop med, och inte säger jag väl något om vilka han umgås med. En annan bra kommentar var: "Du ska inte följa med till Irsta då?" Varför träffar jag bara folk som bor där ute? Hur kommer det sig att alla känner alla och att så många 90or bor där ute?
Skulle egentligen dra på efterfest men personen som hade den försvann och där stod jag själv utanför Rudbeck mitt i natten. Måste nästan säga att jag är glad att jag inte drog på efterfest för jag har aldrig sovit så gott i hela mitt liv som i natt tror jag. Plus att jag troligen hade gjort något mycket dumt om jag hade hamnat på den där efterfesten, man ska följa sitt samvete men mitt samvete gör dåliga val efter några glas.
Josefin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar